Nu är det vårmånad på riktigt, fast om jag tittar ut genom fönstret så ser det allt annat än vårigt ute, fast vi har ingen snö iallafall... Mulet, kulet å hällregn!
I kattlådan börjar det bli livat, kan tänka mig att detta gäng kommer vara värre än era. Det är några stora killar, eller ja det är ju en klar majoritet av killar i kullen, som är väldigt framåt. Tjejerna, två till antalet, är de försiktiga o de som dessutom har svårt att gå upp i vikt. Tittar man på mamma Chevys tuttar så används alla (hon har åtta) men tittar man när de små äter så slåss de riktigt om några så vissa har väl mera mjölk, antar jag... Å de stackars tjejerna, o faktisk en kille, är försiktiga o "tar det som blir över". Ingen är så liten som Sigge var som liten så den oron finns inte, men det är specielt en tjej som matas flera gånger dagligen...helt mot sin vilja! Det ljudet känner jag så väl igen från Sigge, för han skrek hysteriskt varje gång man försökte mata honom o det kändes mest som om han trodde man gjorde honom illa...
Pappa Devil lever numera som kastrat. Det skulle ta några månader innan hormonerna gått ur kroppen, men på nåt vis så tycker vi de försvann på en gång. Dessutom beter han sig som om veterinären klippte av stämbanden, för han jamar knappt heller längre. Så numera är han verkligen vår katten Gustaf, äter o sover - å så en del gos däremellan. Att vara ute var inte riktigt hans grej tidigare, men numera vill han bara gå ut en sväng på morgonen sen är han gärna inne resten av dygnet så han vore ypperlig som ren innekatt :)
Jag kommer säkert ångra mig på sikt att de blir kastrater, men det var endast en kull som var planerad från början så det här blev lite extra...å veterinären tror inte att kullarna blir mindre ju fler mamma Chevy får, så det får räcka nu! Tror att katterna själva kommer må bättre på sikt av att vara kastrater o det är deras välmående jag sätter i främsta rum :)
Hur är det med era missar? Känns som det var en evighet sen jag hörde nåt, men det vet jag att det egentligen inte är... Å så vet jag att det är så det blir, man har fullt upp med sitt eget liv :)
Kommentera