Jag fick ett sånt uppmuntrande sms nu på morgonen från Sigge å hans familj. Det var lite rörigt förra sensommaren/hösten då det var prat om att Sigge skulle flytta tillbaka hit men nu har det rett ut sig å de trivs bra tillsammans, så härligt att höra!
I mina ögon kommer Sigge alltid att vara Plutten. Den där lille argsinte svartingen som absolut skulle klara sig själv å vägrade stödmatas. Det var en kamp varje dag att få i honom mat å trots att veterinären sa att det inte skulle funka så visade den lille att det gick det visste.
Å nu har han blivit en stor kille som ligger i samma viktklass som de övriga killarna från bägge kullarna, känns bra att det blev så bra när han bara vägde 57 g vid födseln.
Kommentera